Uppsatsen behandlar privata angelÀgenheter pÄ arbetstid som ett fenomen och ser till anstÀlldas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktÀr. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer pÄ ett försÀkringsföretag. Synen och förhÄllningssÀttet till privata angelÀgenheter behandlas och förstÄs ur ett ledningsperspektiv samt ur de anstÀlldas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jÀmförelse mellan dessa..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.

Att Ă€gna sig Ă„t icke arbetsrelaterade sysslor pĂ„ arbetsplatsen Ă€r relativt vanligt. Dessa sysslor Ă€r svĂ„ra att definiera eftersom det Ă€r vardagliga och ofta nĂ„got den anstĂ€llde gör av rutin. Ämnet Ă€r Ă€ven relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frĂ„gestĂ€llning som lyder:§ Varför Ă€gnar sig anstĂ€llda Ă„t privata angelĂ€genheter pĂ„ arbetstid?§ Vad har den administrativa chefen för syn pĂ„ Ă€mnet privata angelĂ€genheter?§ Vad har anstĂ€llda för syn pĂ„ Ă€mnet privata angelĂ€genheter?§ StĂ€mmer den administrativa chefens och de anstĂ€lldas syn överens?Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att med hjĂ€lp av frĂ„gestĂ€llningen bidra till en utvecklad förstĂ„else för Ă€mnet som Ă€r privata angelĂ€genheter. Vidare Ă€mnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhĂ„llningssĂ€tt till fenomenet.

Syftet med arbetet Àr att undersöka i vilken mÄn algebraiska aktiviteter förekommer pÄ SamhÀllsprogrammet pÄ ett gymnasium. Undersökningen har genomförts pÄ en gymnasieskola i södra Sverige med kvalitativa intervjuer av matematiklÀrare som undervisar i matematik B pÄ SamhÀllsprogrammet. En textanalys av lÀrobok och lÀrarhandledning, som anvÀnds pÄ det aktuella programmet, har ocksÄ gjorts med avseende pÄ algebraiska aktiviteter. Resultatet visar att det pÄ den aktuella skolan förekommer en del aktiviteter som variation till enskild rÀkning i lÀroboken. Resultatet visar ocksÄ att de aktiviteter som Àr mest förekommande Àr av karaktÀren transformerande.

I det hÀr examensarbetet behandlas privata markÀgare i Sverige och hur deras instÀllning Àr till olika skogliga nyttor inom naturvÄrden samt deras attityd till biologisk mÄngfald. I arbetet presenteras vad tidigare forskning kommit fram till inom omrÄdet och dÀrefter redogörs för resultatet av intervjuundersökning som gjorts bland ett urval av privata markÀgare. En distinktion görs mellan de som bor pÄ fastigheten (Äbor) och de som inte gör det (utbor) vilken syftar till att jÀmför hur attityden skiljer sig. Dessutom görs en könsmÀssig distinktion. De övergripande resultaten visar att Äbor vÀrderar direkta vÀrden (ved, bÀr och svamp) högre Àn utborna. Kvinnor vÀrderar naturvÄrd och biologisk mÄngfald högre Àn mÀnnen..

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för mÀnniskors dagliga liv, Àven i vindbitna och kalla Sverige. HÀr sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjÀltar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men ocksÄ tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nÀmna nÄgra vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker stÀndigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i ansprÄk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att ÄtgÀrda dessa miljöer gÄr kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera ÄtgÀrder som de sjÀlva inte har rÄd med. NÀr privata aktörer tillÄts pÄverka den offentliga miljön uppstÄr dock problem.

De faktorer som frÀmst skapar motivation och arbetstillfredsstÀllelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrÀvande och omvÀxlande arbetet Àr. Man kan se vissa skillnader nÀr det gÀller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jÀmfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna Àr att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna kÀnner en ökad arbetstillfredsstÀllelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för mÀnniskors dagliga liv, Àven i vindbitna och kalla Sverige. HÀr sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjÀltar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men ocksÄ tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nÀmna nÄgra vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker stÀndigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i ansprÄk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att ÄtgÀrda dessa miljöer gÄr kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera ÄtgÀrder som de sjÀlva inte har rÄd med. NÀr privata aktörer tillÄts pÄverka den offentliga miljön uppstÄr dock problem.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur privata kostrÄdgivare upplevde sin roll i arbetet med att förÀndra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda pÄ hur privata kostrÄdgivare motiverade dessa klienter till beteendeförÀndringar.- Hur uppfattar privata kostrÄdgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförÀndringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrÄdgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförÀndringar? MetodKvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den hÀr studien. Informanterna var fyra kostrÄdgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades bÄde deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehÄllsanalys.ResultatResultatet visade att kostrÄdgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförÀndring.

Denna uppsats behandlar vÀrdering av fastigheter och de faktorer som pÄverkar ekonomer vid vÀrderingen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar ekonomers vÀrdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda pÄ om vÀrderingen skiljer sig Ät mellan dem. Detta har vi undersökt med hjÀlp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen Àr en fallstudie som bestÄr av fyra intervjuer med ekonomer pÄ ett offentligt och tvÄ privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till Àr att de olika faktorerna har olika stark pÄverkan pÄ vÀrderingen i offentliga och privata företag..

Titel: FastighetsunderhÄll ? det strategiska arbetet med underhÄllsplaner i fastighetsföretag. Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att utreda och analysera det strategiska arbetet med underhÄllsplaner hos stora privata och kommunala fastighetsföretag. Metod: Litteratur inom ÀmnesomrÄdet har studerats för att sedan kunna analysera den insamlade empiriska datan utifrÄn olika teoretiska utgÄngspunkter. En representant frÄn ett företag som tar fram underhÄllsplaner för fastighetsÀgare intervjuades, detta för att öka förstÄelsen i Àmnet fastighetsunderhÄll och underhÄllsplaner. För att samla in empirisk data har en kvalitativ metod anvÀnts. Intervjuer har gjorts med tre representanter frÄn kommunala fastighetsföretag samt med tre representanter frÄn privata fastighetsföretag. Slutsats: Arbetet med underhÄllsplaner skiljer sig en hel del mellan olika företag.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser vÀrlden över. Det har blivit viktigare Àn nÄgonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera mÀnniskor och företag. Ett sÀtt att göra detta pÄ Àr genom att involvera bÄde offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumÀrkesprocessen med avseende pÄ platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie dÀr det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara vÀrdefulla vid platsmarknadsföring..

De faktorer som frÀmst skapar motivation och arbetstillfredsstÀllelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrÀvande och omvÀxlande arbetet Àr. Man kan se vissa skillnader nÀr det gÀller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jÀmfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna Àr att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna kÀnner en ökad arbetstillfredsstÀllelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens instÀllning och uppfattning gentemot hÀlsofrÀmjande aktiviteter och hur det som fanns tillgÀngligt pÄ arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lÀrare. I studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lÀrare, tre kvinnor frÄn en skola och tvÄ mÀn och en kvinna frÄn en annan skola, intervjuades för att fÄ ta reda pÄ deras instÀllningar och uppfattningar om hÀlsofrÀmjande aktiviteter. Skolorna ligger i SkÄne och erbjuder olika hÀlsofrÀmjande aktiviteter för lÀrarna.